Väggarna på vinden var tapetserade med bland annat tidningar.

På vinden hade Annas far sin verkstad där han tillverkade saltkar, krönta mått i och andra i hushållet behövliga produkter. Här förvarades också säden i stora trälådor och på golvet fanns det fläckar från silltunnor. Annas far cyklade också ut med posten i närområdet. Jag tänker mig att detta var omkring 1920. Det var ytterst få saker kvar i huset och de som fanns var mycket maskstugna, liksom också det vackra plankgolvet som fanns på vinden.Vi trodde att vi skulle kunna lägga tillbaka dessa plankor efter att vi riktat golvet, men de föll ihop till smulor när vi hanterade dem. I andra änden av huset, mot väster, hade Anna ett eget rum på somrarna. Det var helt oisolerat, men stort och ljust i förhållande till de små utrymmen man levde i på bottenvåningen, under vintern.

Det första som måste åtgärdas var bjälkarna som håller taket. Dessa, 3 till antalet, var skarvade och höll nu på att vika sig så att taket sjönk ihop.

Välkommen till min blogg

Här kommer jag att skriva om byggnadsvård på mitt sätt och framför allt om vårt senaste projekt Annas gård i Bohult. Det blir också lite om mina andra intressen som heminredning, trädgård och hantverk. Hantverket jag nu mest utövar är stickning på antika sockstickningsmaskiner, men jag har tidigare sysslat med vävning och trådhantverk- luffararbeten.

Så här ser Annas gård ut idag, men jag kommer att börja från hur det såg ut vid första mötet!
Där maken funderar över vad vi gett oss in på.